Enligt Erik Simonsen minskar tillgängliga ytor i städerna där dagvattnet kan rinna undan.
”Vi bygger ut och förtätar. Belastningen ökar. Klimatförändringar leder också till ökade mängder nederbörd. I flera svenska städer har vi sett svåra översvämningar, som stör det dagliga livet och där vattnet som rinner ner i källare orsakar skador för höga belopp”, skriver han i Kristianstadsbladet och hänvisar till en statlig utredning 2017 om att många kommuner inte separerar avlopp och dagvatten.
”Detta är viktigt att göra, om det regnar mycket måste systemen klara av att ta hand om vattenmängderna. Det får inte bli så att avloppsvatten rinner ut i källare och vattendrag. På många ställen diskuteras öppna dagvattenlösningar på marken för att klara av att ta hand om större vattenmängderna. Det är en bra lösning på vissa platser, men i urbana miljöer kan det vara svårt att få till de ytor som behövs. Vi kan inte riva upp hela stadskärnor, vi måste också finna lösningar under mark.”
En lösning som Erik Simonsen föreslår är att att använda större rör som fördröjningsmagasin.
”De är täta och påverkar inte omgivande grundvattennivå, om man inte så önskar. Väljer man betongrör har de en bevisad lång livslängd. De tål stora belastningar och kan därför ligga på större läggningsdjup och det går att återanvända lokala schaktmassor vilket sparar transporter, miljö och naturresurser.”
Vidare skriver han att det stora behovet av förnyelse av svenska VA-nät är välkänt och att det gäller att inte hamna i samma nuvarande situation vid återinvesteringar eller när man bygger nytt.
”Att välja rör med lång livslängd och större kapacitet är att framtidssäkra både för budgeten och miljön. Här behöver vi en ny syn på vad som är möjligt, hur det ska finansieras och vilket tempo som vi behöver för att framtidssäkra ledningsnätet. Låt 2024 bli året då vi slutar sopa VA-problemen under mattan – men gräv gärna ner dem.”
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.