
Pulvret bygger på accelererad mineralisering: infångad CO₂ reagerar med silikatmaterial som olivin och bildar karbonater, en process som naturligt sker över tusentals år men som här förkortas till timmar eller dagar. Resultatet blir ett mineraliserat material som kan användas som fyllmedel eller tillsats i betong.
Enligt Paebbl lagrar pulvret koldioxiden permanent, och varje producerad enhet kan spåras till en viss mängd bunden CO₂. Den första demoanläggningen togs i drift i mars 2025 och hanterar upp till 500 ton CO₂ per år. Företaget planerar kommersiell produktion senast 2027.
Grundarna från Sverige, Nederländerna och Tyskland har tidigare arbetat inom materialutveckling och klimatfinans. De menar att tekniken bör kunna integreras i befintliga produktionskedjor, förutsatt att råmaterial och grön energi finns lokalt tillgängliga.
Satsningen backas av riskkapital – senast i oktober 2024 tog bolaget in 25 miljoner dollar för att bygga upp produktionen. Tidigare investerare inkluderar svenska Norrsken Foundation och nederländska Rockstart.
Materialegenskaper, standardkrav och kostnader återstår att bevisa i stor skala. Men Paebbl är inte ensamma om att vilja grönmarkera cementen. Internationellt pågår flera satsningar på att integrera infångad CO₂ i betong, bland annat i Kanada, USA och Schweiz.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.