Den låga materialåtervinningen – under fem procent – beror på flera faktorer, bland annat svårigheter att separera plast från andra material samt brist på spårbarhet och kvalitet i avfallet. Det mesta går istället till energiutvinning. Enligt rapporten brändes cirka 198 000 ton plast från byggprodukter i svenska förbränningsanläggningar under 2023.
– Vi använder plast till det mesta i vår vardag, det är ett bra material på många sätt, men eftersom det också har stor klimat- och miljöpåverkan är det viktigt att mer plast cirkuleras och återvinns, säger Maria Ahlm, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
Totalt sattes cirka 1,1 miljoner ton plastråvara på den svenska marknaden under året – en minskning från 2020. Efter förpackningar är byggbranschen det största användningsområdet för plast.
Hanna Ljungkvist Nordin, projektledare på Profu, påpekar att plastens låga kostnad också spelar in:
– Jämfört med många andra material är plast billigt, vilket minskar de ekonomiska incitamenten för att cirkulera den.
I rapporten lyfts även hinder för ökad återvinning, såsom dålig utsortering, komplex produktdesign och osäkerhet kring innehållet i plasten. Den senare faktorn gör att avfall ofta bränns i stället för att materialåtervinnas, av försiktighetsskäl.
Naturvårdsverket hoppas nu att ny lagstiftning ska öka efterfrågan på återvunnen plast, även i byggprodukter. I dag finns redan kvotkrav på återvunnet material i vissa produktgrupper som förpackningar och fordon.
Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.
Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.
Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.