Byggsektorn står för en fjärdedel av Sveriges plastanvändning – men återvinningen är låg
Den låga materialåtervinningen – under fem procent – beror på flera faktorer, bland annat svårigheter att separera plast från andra material samt brist på spårbarhet och kvalitet i avfallet. Det mesta går istället till energiutvinning. Enligt rapporten brändes cirka 198 000 ton plast från byggprodukter i svenska förbränningsanläggningar under 2023.
– Vi använder plast till det mesta i vår vardag, det är ett bra material på många sätt, men eftersom det också har stor klimat- och miljöpåverkan är det viktigt att mer plast cirkuleras och återvinns, säger Maria Ahlm, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
Totalt sattes cirka 1,1 miljoner ton plastråvara på den svenska marknaden under året – en minskning från 2020. Efter förpackningar är byggbranschen det största användningsområdet för plast.
Hanna Ljungkvist Nordin, projektledare på Profu, påpekar att plastens låga kostnad också spelar in:
– Jämfört med många andra material är plast billigt, vilket minskar de ekonomiska incitamenten för att cirkulera den.
I rapporten lyfts även hinder för ökad återvinning, såsom dålig utsortering, komplex produktdesign och osäkerhet kring innehållet i plasten. Den senare faktorn gör att avfall ofta bränns i stället för att materialåtervinnas, av försiktighetsskäl.
Naturvårdsverket hoppas nu att ny lagstiftning ska öka efterfrågan på återvunnen plast, även i byggprodukter. I dag finns redan kvotkrav på återvunnet material i vissa produktgrupper som förpackningar och fordon.
Läs mer
Mycket lärande när universitet satsar på återbruk
När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.
Återvunnen plast testas i 3D-printade golvstolsystem
Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?
Kontorsdesign styrs för mycket av trender
Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.