
Genom icke-linjär statisk pushover-analys visade studien att byggnaden med 25 MPa-betong hade 20–29 % högre elastisk styrka och 16 % högre inelastisk styrka än byggnaden med 20 MPa-betong. Vid skjuvbelastning uppvisade den svagare konstruktionen 34,8 % större deformation.
Livscykelanalysen (LCA), utförd enligt ISO 14040-standarden med hjälp av SimaPro 9.1.1.7-programvaran, visade att den svagare betongen genererade 31,8 % mer miljöskada och energiförbrukning för att uppnå samma strukturella prestanda som den starkare betongen.
Trots att båda byggnaderna hade samma konstruktion, ledde den lägre betongkvaliteten till sämre hållfasthet och ökade miljömässiga konsekvenser. För att uppnå samma bärförmåga med 20 MPa-betong skulle det krävas mer material och energi, vilket i sin tur ökar både kostnader och miljöpåverkan.
Studien understryker vikten av att upprätthålla hög betongkvalitet, särskilt i regioner där kontrollen av vatten-cementförhållandet kan vara bristfällig. Den visar att investeringar i bättre materialkvalitet kan leda till både strukturella och miljömässiga fördelar.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.