Genom icke-linjär statisk pushover-analys visade studien att byggnaden med 25 MPa-betong hade 20–29 % högre elastisk styrka och 16 % högre inelastisk styrka än byggnaden med 20 MPa-betong. Vid skjuvbelastning uppvisade den svagare konstruktionen 34,8 % större deformation.
Livscykelanalysen (LCA), utförd enligt ISO 14040-standarden med hjälp av SimaPro 9.1.1.7-programvaran, visade att den svagare betongen genererade 31,8 % mer miljöskada och energiförbrukning för att uppnå samma strukturella prestanda som den starkare betongen.
Trots att båda byggnaderna hade samma konstruktion, ledde den lägre betongkvaliteten till sämre hållfasthet och ökade miljömässiga konsekvenser. För att uppnå samma bärförmåga med 20 MPa-betong skulle det krävas mer material och energi, vilket i sin tur ökar både kostnader och miljöpåverkan.
Studien understryker vikten av att upprätthålla hög betongkvalitet, särskilt i regioner där kontrollen av vatten-cementförhållandet kan vara bristfällig. Den visar att investeringar i bättre materialkvalitet kan leda till både strukturella och miljömässiga fördelar.
Återbruk av byggmaterial lyfts ofta som en nyckel för att vi ska klara klimatmålen, men vägen till storskalig försäljning är kantad av utmaningar. Nu undrar vi: Hur tar vi oss över hindren?
Åsa "Betongbruden" Karlström har bytt arbetsgivare. Hon saknar sin gamla bil som hon har så många minnen med. Men nu är det framåt som gäller, lite semester till och många lass betong.
Göteborgs botaniska trädgård har startat Sveriges första fröbank för vilda växter. Biologiska mångfald får ökad betydelse i planeringen av framtidens bostadsområden, stadsparker och infrastrukturprojekt.