Planeringen av den nya stadsdelen Masthuggskajen startade 2013 och i dag är ungefär hälften av alla byggrätter klara eller påbörjade. Projektet har ända sedan starten haft höga hållbarhetsambitioner och arbetar systematiskt med uppföljning. Tillsammans har de kvarvarande aktörerna som bygger Masthuggskajen nu kommit överens om en ny klimathandlingsplan som bland annat har fokus på att minska klimatbelastningen under byggskedet.
– Mer än hälften av en byggnads klimatbelastning sett ur ett livscykelperspektiv sker under byggprocessen. Det är vår skyldighet att göra allt vi kan för att minska utsläppen och visa att det går att öka takten i klimatomställningen. Tillsammans har vi kraftsamlat för att se till att minska utsläppen i de projekt vi har kvar, säger Kristian Käll, hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling AB som ansvarar för att driva hållbarhetsarbetet på Masthuggskajen.
För att höja kunskapen och kompetensen inom området har Älvstranden Utveckling med stöd av forskningsprojektet Betcrete3.0 arrangerat så kallade betongforum.
Den nya klimathandlingsplanen innebär att alla aktörer med byggrätter kvar på Masthuggskajen har åtagit sig att minska utsläppen under byggskedet. Sammanlagt förväntas utsläppen från byggnationerna på Masthuggskajen minska med cirka 25 procent, om man ser på alla kvarter som byggs där mellan 2019 och 2032. Detta motsvarar en minskning med cirka 30 000 ton koldioxid. Beräkningarna baseras på referensvärden för utsläpp vid byggnation av olika typer av byggnader, från 2020.
– Tack vare att alla aktörer är så samsnackade och jobbar mot ett gemensamt mål har vi kunnat spänna bågen och gå längre än de krav som redan finns genom Masthuggskajens hållbarhetsprogram och olika byggnadscertifieringar. De nya målen blir styrande för hela projektet och gör att Masthuggskajen tar viktiga kliv i klimatarbetet, säger Kristian Käll.
Tillsammans med klimatspecialister från WSP gjordes förra året en noggrann genomlysning av varje kvarvarande projekts potential att minska utsläppen och man enades om en maxgräns för koldioxidutsläpp under byggskedet. De kvarvarande projekten har kommit olika långt i sin planering och förutsättningarna för klimatoptimering har varierat. De kvarvarande projekten minskar sina avtryck mellan 20 och 50 procent jämfört med referensåret 2020.
– Alla projekt har olika förutsättningar och vi har därför jobbat med en kunskapsprocess som är både generell och projektspecifik. På så sätt har alla projekt kunnat få stöd och coaching vid rätt tillfälle, säger Kristian Käll.
Den största delen av utsläppen under byggskedet kommer från stål och betong och vilket material man väljer får stor betydelse för klimatavtrycket. För att höja kunskapen och kompetensen inom området har Älvstranden Utveckling med stöd av forskningsprojektet Betcrete3.0 arrangerat så kallade betongforum där experter från RISE, betongleverantörer och entreprenörer delat med sig av konkreta råd, tips och erfarenheter för att minska utsläppen från betonganvändningen.
– Det händer mycket inom det här området, inte minst när det gäller klimatförbättrad betong och stål. Här finns mycket kunskap att hämta för den som vill minska klimatavtrycket, säger Kristian Käll.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.