Det nya regelverket innebär att alla nybyggnationer, oavsett storlek, måste genomgå en livscykelanalys (LCA) och hålla sig under tydligt satta utsläppsgränser. Gränsvärdena varierar beroende på byggnadstyp men ligger som mest på 7,5 kg CO₂e/m²/år – en kraftig sänkning från det tidigare generella taket på 12 kg. Även utsläpp från byggprocessen, som transporter och maskinanvändning, regleras nu separat med ett gränsvärde på 1,5 kg CO₂e/m²/år.
De danska kraven omfattar också fritidshus, tillbyggnader och ouppvärmda byggnader som parkeringshus och lager. Reglerna är förankrade i den så kallade Reduction Roadmap, en frivillig branschöverenskommelse som nu har fått politiskt stöd. Redan idag har över 630 aktörer i Danmark anslutit sig.
“De tar sitt ansvar och siktar mot Parisavtalet”, sa Love Berger-Vieweg från Wingårdh Arkitektkontor.
– Det som har hänt i Danmark är att 630 aktörer har skrivit under Reduction Roadmap, och nästa månad inför de 40 % stramare gränsvärden för byggandets utsläpp. De tar sitt ansvar att sikta mot Parisavtalet, sa Love Berger-Vieweg från Wingårdh Arkitektkontor under panelsamtalet Kan byggbranschen nå klimatmålen? arrangerat av Briab i Almedalen på idag.
I Sverige har klimatdeklarationer varit obligatoriska sedan 2022 för alla nya byggnader, men utan bindande utsläppsgränser. Boverket har föreslagit sådana till 2025, men regeringen har öppnat för att senarelägga införandet till 2030 – samma år som EU:s miniminivå träder i kraft.
I samma Almedalspanel uttrycktes frustration över att svenska myndigheter inte agerar i takt med branschen: “Företagen vill springa och vi vill ha våra tydliga mål kvar. Men politiken står och säger: ska vi ändra målen? Kanske, kanske inte,” sa en av paneldeltagarna.
“Sverige kan leverera den teknik som gör att världen håller sig under två grader.”
Samtidigt trodde alla paneldeltagare att svenska byggaktörer, kommuner och beställare redan är redo. Göteborgs stad siktar på 90 % utsläppsminskning i nybyggnation till 2030, och flera fastighetsägare har redan genomfört byggprojekt med 30–50 % lägre klimatpåverkan än snittet – utan merkostnader.
Danmark visar att det är möjligt att gå före med ambitiösa klimatkrav – i nära samspel mellan bransch och politik. I Sverige finns viljan i många delar av sektorn, men osäkerhet på nationell nivå riskerar att bromsa innovation och konkurrenskraft.
Den svenska byggsektorn har tekniken, kunskapen och pilotprojekten – men saknar ännu den politiska viljan att reglera klimatpåverkan på allvar. Samtidigt börjar materialresurser tryta globalt, och efterfrågan på cirkulärt byggande ökar.
“Sverige kan leverera den teknik som gör att världen håller sig under två grader. Men då måste vi börja här och nu,” sammanfattade Love Berger-Vivik under paneldiskussionen.
Panelen bestod av Olle Wulff, hållbarhetsansvarig, Briab, Gert Wingårdh, Wingårdh Arkitektkontor, Love Berger-Vieweg , hållbarhetsspecialist, Wingårdh Arkitektkontor, Johan Berg, branch manager, Gallagher och Lovisa Curman, hållbarhetschef, Sortera. Moderator var Charlotta Wennerström.
Återbruk av byggmaterial lyfts ofta som en nyckel för att vi ska klara klimatmålen, men vägen till storskalig försäljning är kantad av utmaningar. Nu undrar vi: Hur tar vi oss över hindren?
Åsa "Betongbruden" Karlström har bytt arbetsgivare. Hon saknar sin gamla bil som hon har så många minnen med. Men nu är det framåt som gäller, lite semester till och många lass betong.
Göteborgs botaniska trädgård har startat Sveriges första fröbank för vilda växter. Biologiska mångfald får ökad betydelse i planeringen av framtidens bostadsområden, stadsparker och infrastrukturprojekt.