
Den brittiske arkitekten David Chipperfield står bakom det nya förslaget på Nobel Center vid Slussen mitt i Stockholm. Detta är ett välkommet bidrag till både Nobel-priset och till Stockholm. Den nya platsen är välfunnen: synlig, men också helt centralt i staden. Ombyggnaden av Slussen understryker utvecklingen av hela området.
Det är märkligt att det inte funnits något tydligt hem för Nobelpriset, som trots allt är en så stark symbol och marknadsföring av Stockholm och Sverige. Det är på tiden att ett sådant hem kommer till stånd.
Men vägen framåt kommer säkert inte att vara helt rak.
Kanske säger det något om mig själv, men mina flöden på sociala medier, såsom Facebook, börjar åter fyllas av kritiska och raljanta röster mot förslaget. Det kan man sucka över, men det manar också till eftertanke.
En så symboliskt viktig byggnad, med den placeringen, ska givetvis väcka känslor och engagemang. I grunden är det bra. Det vore verkligen inte bra om det blev ett slätstruket projekt, som bara “smälte in” i omgivningen.
Trots det: debatten om Nobel Center visar att det saknas en bredare diskussion, både om arkitekturens roll och om stadens utveckling.
Staden – och då menar jag alla städer – behöver utvecklas. Nobelpriset belönar det nyfikna, utvecklingen, det banbrytande. Ett hem för Nobelpriset måste byggas i samma anda. Världen runt om oss ändras, då behöver vi även förändra de städer vi lever i. Med ny teknik, nya sätt att leva och arbeta, behövs också nya förutsättningar, både i detaljerna och i de stora dragen.
Debatten om just detta – utvecklingen, nyfikenheten och ambitionerna att bygga något bättre – behöver också inkludera städerna och arkitekturen.
Det är nog extra viktigt i Stockholm. Vi vill gärna lyfta fram Sverige och Stockholm som modiga, innovativa, nyfikna och visionärer: ingenjörsnationen Sverige, med sina framgångsrika företag från både förr och nu. Stockholm och Stockholms arkitektur kan bidra till att stärka den bilden också genom goda exempel. Om inte Stockholm kan utvecklas i sin stadsmiljö, finns inte risken att den också hämmar annan utveckling?
Jag har flera teorier om varför vi är där vi är. Det kräver en längre utläggning och ryms inte i denna krönika.
Men det finns en lucka i debatten – och röster som saknas – som synliggör hur framtiden ska byggas, inte minst fysiskt och i våra städer. En sådan debatt kan lätt bli filosofisk, kanske akademisk och i värsta fall politisk. Men den handlar faktiskt också om innovationer, om teknik, om människor, om marknadsföring, om attraktivitet, om företagande. Och om drömmar.
Det är ingen enkel match att skapa en sådan debatt – och att bilda en opinion för de större, mer komplexa frågorna. Men det behövs.
I väntan på det behövs Nobel Center mer än någonsin. Och det behöver bli en byggnad som tar plats, som utmanar men som också bjuder in.
Tetris lärde mig något om livet: den som smälter in, den försvinner.

Marknadsföring av och för en arkitektbyrå kan variera stort. Vi har pratat med ett antal aktörer om deras syn på marknadsföring – inklusive vart den är på väg med nya digitala kanaler. Vi började hos Tengbom.

Vad förknippas Trafikverket med? Kanske inte i första hand arkitektur. Men bakom miljarderna, politiken och ingenjörerna finns massor av arkitektur och en vilja att bygga bättre samhällen.

Medan byggbranschen pressas av kostnader, materialbrist och klimatkrav väljer Hanssons Hus AB en annan väg: att tänka nytt, bygga effektivt och förvalta långsiktigt. Vd Rikard Hansson ser framtiden i innovation, digitalisering och en affärsmodell som bygger på långsiktighet.