Samverkan med branschen avgörande för Trafikverket

När Trafikverket nyligen presenterade sin nya infrastrukturplan innehöll den en hel del omprioriteringar, där en del projekt har prioriterats ner, andra upp jämfört med tidigare planer. I detta finns både politiska och ekonomiska argument.

Men Trafikverket, som en av landets absolut största byggherrar, behöver självfallet i den rollen också bygga hållbart, funktionellt, estetiskt: frågor där arkitektens roll och perspektiv är avgörande.

Så hur möter en arkitekt, som också ser sig som en samhällsbyggare och samhällsutvecklare, Trafikverkets miljö? Vad driver arkitekterna på denna jättemyndighet? Får de plats?

Johan Folkesson är chefsarkitekt på Trafikverket sedan 2019, då han ersatte Johnny Hedman. Han ser verkligen att arkitekturen tar plats på många nivåer i det som Trafikverket gör.

– Det är en mytbild att politiken, ekonomin, ingenjörsperspektivet och arkitekturen bedriver en dragkamp med olika intressen. Jag ser det tvärt om som ett samspel och ett samarbete. Vi behöver hitta den gemensamma målbilden tillsammans, säger han.

Han understryker samverkansuppdraget – och värdet i samverkan mellan olika aktörer. Det handlar inte minst om att samverka inom myndigheten.

– Vi har ett 30-tal arkitekter anställda på Trafikverket, men dessutom har vi 11 000 ytterligare medarbetare. Alla blir kuggar i maskineriet om vi jobbar på rätt sätt, säger han.

Uppgiften är större än att skapa vackra byggnader. Det mesta som Trafikverket gör är storskaliga infrastrukturprojekt, där landskapsarkitekturen är avgörande.

– För oss handlar det om att få dessa stora projekt att passa väl in i landskapet och i sitt sammanhang. Många gånger är de bästa projekten de som inte märks. Det ska snarare se färdigt och prydligt ut, säger Johan Folkesson.

Samverkansuppgiften är självfallet central även mellan myndigheten och externa konsulter, i synnerhet arkitektkontoren. Sveriges Arkitekter har någon gång kallat Trafikverket för Sveriges största upphandlare av arkitekttjänster. Oavsett om det stämmer köper Trafikverket väldigt mycket tjänster, inklusive arkitekttjänster.

– Ofta blir upphandlingen av arkitekttjänster en del av ett större uppdrag. Det innebär att flera olika discipliner och kompetenser från arkitekter kommer att behövas, ofta mer än bara lanskapsarkitektur, säger Johan Folkesson.

För att ytterligare stärka dialogen mellan Trafikverket och arkitektbyråerna har Johan Folkesson även initierat ett forum för branschdialog, med löpande information till konsulterna, men också med fysiska samverkansträffar.

– Vi vill gärna se fler arkitektkontor i dialogen med oss: inte bara ”de vanliga misstänkta”. Arbetet med Sveriges transportinfrastruktur borde intressera fler, säger han.

Och just nu, när tiderna för många arkitektkontor är kärva, borde det finnas utrymme för fler byråer att vara med.

– Det är en stor bredd i uppdragen, där vissa kräver väldigt specifik teknisk kunskap, medan andra kräver förmåga kring processledning.

Johan Folkesson ser gärna att Trafikverket bidrar till innovationen och utvecklingen av hela anläggningsbranschen. Och att detta går att göra med hjälp av god arkitektur.

– Arkitektur och innovation har alltid gått hand i hand och detta borde rimligtvis även gälla för anläggningsbranschen. Trafikverket har en forskningsportfölj på 800 miljoner. I vår egna forskningsplan finns områden som är särskilt intressanta för arkitekter att titta närmare på. Här finns en stor potential att testa verktyg, arbetssätt och modeller som har bäring på framtidens transportsystem – inte minst ur perspektivet hur vi kan utveckla den infrastruktur som redan är byggd, säger han.

Innovationen handlar inte bara om att jobba på nya sätt eller att hitta smarta verktyg.

– Det är viktigt att komma ihåg att våra stora projekt bär på tillräckligt mycket innovation för att påverka branschstandarder eller hur byggsektorn väljer att formera sig. Ett tydligt exempel är hur Trafikverket väljer att testa landbrokonceptet i Norrbotniabanan, blir resultatet som förväntat kommer det helt ändra förutsättningarna för standardisering av betongkonstruktioner i Sverige.