Popos ett steg längre än i Sverige
En bronskalligrafi av Larry Bell har tagit plats på en Popos i San Francisco.
Privately Owned Public Open Space.
Privately Owned Public Open Space.
San Franciso beslutade 1985 om ett enprocentsmål som gäller alla som vill uppföra nya byggnader i ett avgränsat område i affärs- och finansdistriktet downtown. Sedan dess måste en procent av byggkostnaden läggas på konstnärlig utsmyckning och tillgängliga platser.
Konceptet Popos fick uppmärksamhet i USA under mitten av 1900-talet. Som svar på oro över förlusten av offentliga utrymmen mitt i snabb urbanisering och kommersiell utveckling började städer som New York och San Francisco genomföra lagar som krävde att privatägda men offentligt tillgängliga områden skulle skapas inom nya utvecklingar.
Konstverket “Love” av den lokala konstnären Laura Kimpton
Medan tidiga Popos ofta var enkla torg eller atrier är samtida versioner mer varierade och innovativa, med inslag som konstinstallationer, rekreationsanläggningar och hållbara designfunktioner.
Många städer runt om i världen har omfamnat Popokonceptet och integrerat det i sin urbana struktur. I New York City fungerar till exempel ikoniska platser som Elevated Acre i Lower Manhattan och atriet vid Citigroup Center som populära destinationer för arbetare och turister. På liknande sätt har San Francisco ett antal Popos, inklusive takträdgården vid Transamerica Pyramid och torget vid One Maritime Plaza. Internationellt har städer som London, Tokyo och Singapore också omfamnat Poposmodellen.
Läs mer
Mycket lärande när universitet satsar på återbruk
När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.
Återvunnen plast testas i 3D-printade golvstolsystem
Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?
Kontorsdesign styrs för mycket av trender
Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.