
White arkitekter kom blott på andra plats i den tävling som utlystes i Hamburg. Men Jake Ford, landskapsarkitekt på White i Malmö, ser ändå positivt både på tävlingen och på intresset för trädgårdsstaden som koncept.
– Det finns ett stort behov av fler bostäder, och om dessa bostäder kan kombinera urbana kvaliteter med närhet till grönområden är det ju fantastiskt, säger han.
Trädgårdsstadens ursprungliga vision, med måttlig täthet och gemensamma funktioner som skolor och butiker, kombineras nu med nutidens krav på klimatanpassning och nya sätt att leva och arbeta. Detta betonades extra i Whites förslag.
– Vi ville också komplettera den traditionella trädgårdsstaden med en större andel hyreslägenheter, för att skapa utrymme för olika val och livsmönster, säger Jake Ford.
Jämfört med de trädgårdsstäder som anlades för hundra år sedan är idag densitet och markanvändning väldigt mycket mer i fokus.
– Vi utgår från att vi måste hålla oss inom stadens gränser, även när vi bygger nytt. I de få fall som staden expanderar behöver vi göra helt andra avvägningar.

Det aktuella projektet i Tyskland var redan innan ett bostadsområde, som skulle byggas om. Det låg nära kollektivtrafiken, enligt Jake Ford en stor fördel.
I det förslag som White lämnade in föreslogs tre distinkta block med olika funktioner: lokal matproduktion, kultur samt omsorgsfunktioner för äldre.
Men även innovation och nytänkande har kommit till nytta när nya trädgårdsstäder byggs.
– Dagens familjer är ju annorlunda än de var för hundra år sedan. Vi jobbar annorlunda. Matproduktionen har ändrats. Klimatförändringarna ställer nya krav på hur vi bygger. Och AI kommer att bidra ytterligare till förändringarna i boende och arbete. Allt detta behöver också vägas in när vi idag formar trädgårdsstäderna.
Han är noga med att skilja på trädgårdsstäder, ”garden cities”, från trädgårdsförorter, ”garden suburbs”.
– Trädgårdsstäderna bygger på den vision som skapades i Storbritannien i slutet av 1800-talet, där stadens funktioner, såsom arbetsplatser, skolor, bibliotek och kyrkor, skulle kunna samlas utanför storstaden. Detta till skillnad från rena sovstäder, utanför stadens centrum.
Idag är intresset för trädgårdsstäder stort i flera länder i Europa, exempelvis Storbritannien och i Tyskland. Jake Ford själv har sin grundutbildning från England, men har jobbat i Sverige i över 20 år. Bland annat har han bidragit till att etablera White i London.
Han ser flera skäl till att hålla sig till ett svenskt arkitektkontor.
– Svenska arkitekter är bättre på samverkan mellan olika discipliner. Dessutom är fokuset på hållbarhet större i Sverige. Det ser jag som en stor styrka.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.