Lund växer med arkitekten i förarsätet

Lund växer – inte minst geografiskt. I den nya stadsdelen Brunnshög ska de stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS knytas ihop med en ny stadsdel, också genom den befintliga spårvagnslinjen.

Delar av den nya stadsdelen planerades på mark som ägs av Lund Domkyrka. Men istället för att göra som vanligt och sälja marken till kommunen valde domkyrkan att ta det ovanliga beslutet att utveckla marken själva. Området är idag åkermark, men bedömdes ligga bra till för nya bostäder.

– Men att bebygga jordbruksmark hörde till de allra svåraste frågorna och en skuld vi måste leva med framöver. Det är vår största synd, säger Åsa Bjerndell, ansvarig arkitekt och en av de som jobbat med Domkyrkan i detta projekt.

Hon har själv en bakgrund från White Arkitekter, men alltid jobbat i tidiga skeden och med stadsutveckling.

Domkyrkan ville i detta projekt bidra till något nytt, något som andra fastighetsutvecklare inte gör, men som de kanske borde göra.

– Det finns en vision om att stärka arkitektens roll i bostadsutvecklingen. Vi behöver fler aktörer i byggbranschen generellt och vi hade gärna sett att några av arkitektkontoren kunnat bygga i egen regi. Det passar såklart inte alla, men säkert en hel del, säger Åsa Bjerndell.

De fem kontor som hade deltagit i utvecklingsprocessen och de gemensamma samtalen fick sedan också var sin marktilldelning. På det sättet fick Domkyrkan fem arkitekter som blev visionsbärare för hela Råängen.

– Därefter fick arkitektkontoren varsin marktilldelning att antigen hitta en utvecklare som de ville jobba med, eller själva bli byggherrar på. Det innebar att domkyrkan som ägde marken fick kliva tillbaka ett steg och låta arkitektkontoren ta ledarskap i nästa steg av markförsäljningen.

Och så blev det också. Ett av kontoren i projektet, General Architecture, har valt att själva bygga.

– Domkyrkan har dock inte helt backat tillbaka och släppt tyglarna. I det försäljningsprospekt som togs fram efter samtalen med arkitekterna har förväntningar och krav på de kommande utvecklarna formulerats. Råängens organisation följer arbetet med avtalsskrivandet nära, säger Åsa Bjerndell.

Och det finns tydliga förväntningar på arbetet framåt.

– Två viktiga krav i detta är att arkitekten inte får bytas ut och att projektet uppfyller Råängens mål för hållbart byggande och förvaltning. Vi vill se långsiktiga projekt, där det också finns ett långsiktigt ledarskap,

Det är fem kontor som valts ut och som alltså fått en fastighet att utveckla: Petra Gipp, Esencial, General Architecture, Lundvall Payne och Johan Celsing.

– Det är en blandning av något mindre kontor och några medelstora. Kanske är det så att Råängens modell passar just de mindre och medelstora lite bättre?

Den visionen innebar att man tidigt i processen bjöd in ett stort antal kontor för att bidra till samtal.

– Tolv kontor fick komma med intresseanmälningar. Av dessa valde vi ut fem kontor, där de fick komma med en representant respektive. Vi ville ha en personlig dialog med arkitekten, och inte med en generell kontakt med en byrå.

Med dessa fem tog hade Domkykan en samtalsserie för att gemensamt diskutera möjligheterna och hur det första grannskapet skulle kunna formas.

Som underlag för samtalen hade Domkyrkan redan innan formulerat några kärnvärden, gemensamma för hela Råängen-projektet: landskapet, grannskapet och värdskapet. Dessa tre ord är vägledande för alla delar av arbetet.

– Projektet på Råängen ska både utveckla och värna alla dessa tre: landskapet, grannskapet och värdskapet. Bland annat ville vi skapa ett grannskap som fungerar både när de första flyttar in och över tid, när stadsdelen växer, säger Åsa Bjerndell.

– Kärnvärdet Landskapet handlar bland annat om hur vi förvaltar jorden och tar ansvar för att vi bygger på jordbruksmark. I processen med arkitekterna har detta varit ett centralt tema både hur vi kan bygga långsiktigt hållbart men också om relationen mellan den nya stadsdelen och det omgivande odlingslandskapet.

Utmaningen – och möjligheten – med att ha flera olika arkitekter och utvecklare på samma område kan bli en stor variation – det som någon skulle kalla brokighet.

– Vi vill gärna se variation i det byggda, men inte variation för variationens egen skull. Vi tror vårt arbetssätt där olika aktörer lägger till sina bidrag över tid kommer att skapa variation nog. Vi har därför valt att på stadsdelsnivå försöka hålla ihop gestaltningen i till exempel skala och med ett sammanhållande fasadmaterial, i vårt fall tegel.

Domkyrkan har stått på samma plats i Lund sedan tidigt 1000-tal.

– Kyrkan är van vid att tänka med väldigt långa perspektiv, inte minst baserat på sin egen historia i Lund. Men det påverkar även projekt som det i Råängen: detta ska vara något som står sig länge, säger Åsa Bjerndell.

Trots det är det angeläget att projektet blir attraktivt från första dagen. Men som alltid tar saker och ting tid – inte minst byggprojekt. Innan något bygge kan komma igång måste staden planera för gatorna i området.

– 2025 antogs detaljplanen för området. Gatorna ska vara klara 2027. Därefter kan bygget börja och 2029 förväntas de första husen vara klara för inflyttning.