
Paret som driver projektet har behållit byggnadens grundläggande karaktär: takhöjden, de generösa fönstren och den robusta strukturen utgör ramarna för det nya livet i huset. I stället för att täcka över historien har man låtit väggarna få en ny yta i microcement – ett val som både understryker byggnadens råa uttryck och ger ett hållbart, lättstädat skikt.
Golven i badrummet har klätts med gotländsk granitkeramik i en ljus ton, medan resten av huset domineras av träslag som gran och furu, vilket tillför värme och taktil variation.
Färgpaletten är nedtonad, med linoljefärger från svenska tillverkare och en noggrannhet i kulörval som speglar årstidernas skiftningar utanför. Gardiner i tunn linne filtrerar ljuset genom fönstren utan att ta över, och belysningen består av äldre armaturer från Asea – återbrukade snarare än nyproducerade. Den tekniska infrastrukturen – som värme, el och vatten – har integrerats diskret, utan att bryta med rummens helhetsintryck.
Renoveringen av vattenkraftstationen är ett exempel på en växande trend där industrihistoriska byggnader får nytt liv genom bostadsanpassning. I Berlin har flera tidigare fabriker och lagerlokaler längs Spreefloden omvandlats till kontor och bostäder, ofta med bibehållen fasad i tegel och stora öppna planlösningar som speglar byggnadernas ursprungliga funktion.
Även i Malmö har gamla skolbyggnader, som i projektet Lyceum, förvandlats till ljusa bostäder där högt i tak och originalfönster får en ny roll i en samtida inredningskontext. Gemensamt för dessa projekt är ett arkitektoniskt tillvägagångssätt som prioriterar bevarande och materialärlighet framför dekor och historielös modernisering.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.