Infrastrukturen ger avtryck i arkitektbranschen

Trots omfattningen på Trafikverkets olika upphandlingar, och trots att dessa upphandlingar innehåller både planering och utgörande där arkitektbranschen borde kunna bidra med kunskap och insikter, får just arkitekterna förbluffande lite belysning när de stora infrastrukturfrågorna diskuteras. Det gäller inte minst i den politiska debatten, där pengar och politik dominerar.

Henrik Rundquist är arkitekt, grundare och delägare i byrån &Rundquist. Byrån har infrastruktur som ett av sina fokusområden och jobbar en hel del med uppdrag för Trafikverket, men också med många andra kunder som bygger och utvecklar olika infrastrukturprojekt.

– Tidigare hade vi ett huvudsakligt fokus på Trafikverket, men numera är det en större tonvikt på kommuner, regioner och offentligt ägda bolag, säger han.

Kundgruppen har idag blivit bredare men Trafikverket har fortfarande en väldigt viktig roll i infrastrukturbyggandet.

– De sätter många standarder och regelverk, som alla andra behöver förhålla sig till. Därför har de också ett stort inflytande, säger Henrik Rundquist.

Detta gäller både affärsmässiga kontrakt och tekniska specifikationer, där Trafikverkets röst väger tungt.

Fokuseringen på infrastrukturuppdrag har bidragit till att &Rundquist har kunnat undvika de värsta dalarna i byggkonjunkturen.

– De åren som varit extra tuffa för många andra arkitekter har vi klarat oss relativt bra, vi har förmånen att få arbeta med flera konkreta anläggnings- och infrastrukturprojekt, där det funnits mycket att göra, säger Henrik Rundquist.

Samtidigt blir planeringshorisonten kortare trots att det finns uppdrag. De offentliga beställarna delar oftare upp uppdragen i förnyade upphandlingar för varje nytt skede, menar Henrik Rundquist.

– Arkitekt och konsultgrupp byts ut mellan till exempel systemhandlingsskede och bygghandlingsskede. Nya goda tankar kan komma in i processen men dessvärre också att förlust av uppbyggd kunskap och kontinuitet riskerar att påverka slutkvaliteten negativt. En arkitektoniskt bärande idé kan försvinna på vägen.

Trafikverket har på senare år arrangerat allt fler arkitekttävlingar. Det är ett sätt att öka fokus på arkitekturens betydelse i infrastrukturbyggandet och uppskattas överlag av branschen. Ett vinnande förslag ger tyngd åt en lösning i ett tidigt skede och ett mandat för arkitekten att driva processen mot ett tydligt mål. Det ökade antalet tävlingar visar också att Trafikverket vill närma sig arbetssätt som gynnar arkitekternas sätt att jobba.

– Arkitekturens roll i komplexa projekt med stort teknikinnehåll är dock inte självklar. Som arkitekter måste vi förstå och använda de tekniska frågorna som redskap för att arkitektoniskt utforma resultatet. På det sättet vinner vi respekt både hos beställare och andra aktörer i projekten, säger Henrik Rundquist.

Han är orolig för att arkitektrollen annars riskerar att hamna lägre ned i värdekedjan, och de upplevda arkitektoniska kvaliteterna för dem som sedan ska använda broarna, stationerna och terminalerna uteblir.

– Det är ju inte välanvända pengar, säger Henrik Rundquist.

Utmaningen med Trafikverkets ofta väldigt stora projekt är kanske ännu större. Hur sådana organisationer ska fungera för att arkitekturen ska få ta plats är inte lätt att säga, menar Henrik Rundquist.

– Till slut handlar det alltid om människor. Där det finns personer som drivs av intresse och passion i sitt ledarskap får flera dimensioner utrymme och arkitekturens kan få utvecklas.