
FOJAB, tillsammans med Ramboll och Efla, vann med ett förslag som enligt juryn visar respekt för platsens landskap, vattenflöden och gröna kvaliteter, samt en tät, flexibel kvartersstruktur i mänsklig skala. Keldur är nu inne i en samrådsfas, där underlaget till den fördjupade översiktsplanen ligger ute för granskning.

FOJAB:s förslag bygger på principer om hållbar mobilitet, social blandning och närhet till naturen. Det centrala kommunikationsstråket blir snabbusslinjen Borgarlína, som har fått ny sträckning för att bättre följa landskapets form. Tre hållplatser ska skapa förutsättningar för biloberoende i en stad som hittills präglats av växande fordonsflotta.
Planområdet omfattar 116 hektar och får en bebyggelse i 3–5 våningar. FOJAB framhåller att den urbana ytan har minskat med 28 hektar jämfört med tidigare plan, vilket både ger plats för mer natur och minskar klimatavtrycket från byggandet. Vattenhanteringen är integrerad med grönstrukturen och omfattar exempelvis diken, kanaler och regnvattenlösningar.

Planeringen av Keldur sker i nära dialog med Reykjaviks stad och kollektivtrafikmyndigheten Transport of the Capital Area. En utvecklingsplan och designmanual har tagits fram efter samråd med berörda stadsförvaltningar och intressenter. I sin helhet präglas planförslaget av ett nordiskt planeringsideal, där stad och natur tillåts flyta samman snarare än separeras. I jämförelse med andra bidrag – exempelvis Mandaworks, som också deltog i tävlingen – har FOJAB\:s förslag bedömts vara mer integrerat med landskapet och tydligare i sin prioritering av klimatneutralitet.
Enligt Reykjaviks stad ska översiktsplanen antas i början av 2026. Därefter inleds arbetet med detaljplaner och en etappvis utbyggnad. FOJAB fortsätter under tiden att bearbeta materialet i takt med att synpunkter från samrådet kommer in. Ambitionen är att Keldur inte bara ska bli Reykjaviks hållbaraste stadsdel, utan också ett exempel på hur nordisk stadsplanering kan formas när naturvärden, mobilitet och social struktur ges lika stort utrymme.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.