Efter nio år vid rodret: ”Krisen kan tvinga branschen att tänka nytt”

Boverket är en helt central myndighet för den byggda miljön. Och det saknas inte utmaningar för både byggandet i stort, för branschen och för Boverket. Det är något som verkets chef, Anders Sjelvgren, har fått uppleva och hantera under sina snart nio år som generaldirektör.

I sommar går hans förordnande ut och Anders Sjelvgren kan summera nio händelserika år.

– En sak jag är extra stolt över är hur vi som myndighet har hanterat förändringar: både marknadens behov av bostäder, regeringens förväntningar på oss som myndighet och externa förändringar som pandemin och kriget i Ukraina.

Och trots en ibland långsam process med regelverk och lagstiftning ser Anders Sjelvgren att hans myndighet har kunnat bidra till arbetet.

– Vi har verkligen kunnat göra skillnad, exempelvis genom att komma med konkreta förslag på lagändringar för att utveckla byggandet.

På samma sätt finns det områden där han hade önskat att Boverket kommit längre.

– Dels är det hur samhället klarat av att ge bostäder till de svagaste grupperna. Dels hur vi som myndighet kunnat bidra till en bättre statlig planering av den byggda miljön.

När det gäller de utsatta och svaga grupperna är han medveten om att debatten är svår.

– Jag vet att begreppet ”social housing” är omdebatterat. Men vi måste kunna lyfta även dessa frågor. Röda skynken gynnar inte sektorn, säger Anders Sjelvgren.

När det gäller behovet av ett tydligare planarbete på riksnivån hade han gärna velat kommit längre. Han nämner exempelvis miljömålsområdet, där många perspektiv måste vägas samman, och där det behövs en samordnande funktion. Samma sak gäller såklart försvarsmaktens utbyggnad och behovet av ny infrastruktur på många håll.

– Frågorna om den nationella fysiska planeringen har kanske inte varit överst på agendan hittills, men de håller på att bli! Se bara på frågan om kalkbrottet på Slite. Det är ingen regional fråga, utan en i högsta grad nationell. Jag vet att näringslivet är frustrerade över otydligheten. Här borde Boverket ha en starkare roll, i synnerhet kring samordning av olika intressen.

För en utomstående skulle nog de nya byggreglerna kunna kvala in som en av de större förändringarna på Boverket på många år. Förändringar som skapat mycket debatt och även vållat en hel del kritik, inte minst från arkitekter.

Anders Sjelvgren ser dock i huvudsak möjligheter med det nya regelverket.

– Det var mycket viktigt att dessa nya byggregler kom på plats! Sedan är det såklart en förändringsresa, där det ibland upplevs som väldigt positivt och ibland lite tyngre. Men överlag känns det väldigt bra att vi nu kommit i mål, säger han.

Han understryker det budskap som varit mantrat hela tiden från Boverket: behovet av större innovation och nytänkande.

– Kritikerna vill att staten ska beskriva hur vi bygger. Men det är ju i så fall ett underkännande av hela professionen, inklusive arkitekterna. Det är professionen som kan hitta lösningarna, inte myndigheterna.

Han tror att hela byggbranschen är mogen att ta ett rejält kliv framåt.

– Det är ingen tvekan om att vi har haft en kris i branschen några år nu. Men kanske kan den krisen bidra till något gott och få aktörer att tänka nytt.

Han understryker att det nya regelverket löpande måste utvärderas för att se vad som fungerar och vad som inte fungerar.

– Vi måste bli bättre att hela tiden utvärdera regelverken, så att de passar för moderna arbetssätt och marknadens behov, säger han.

Jag undrar vad hans recept är för att stärka innovationen ytterligare i byggsektorn.

– Bra fråga, säger Anders Sjelvgren och funderar.

– Det finns nog inga enkla svar, men jag noterar att Sverige och svenska företag är duktiga på att utveckla saker. Om vi nyttjade den förmågan till att hantera material bättre och ta större hänsyn till klimatförändringarna borde vi även kunna sälja den kunskapen till andra länder. Marknaden för svenska produkter till byggsektorn och ett svenskt sätt att jobba borde vara stor, inklusive export av svensk arkitektur.

En annan fråga som också vållat debatt i branschen är funktionen som riksarkitekt. Helena Bjarnegård hade uppdraget en tid, men i budgeten för 2025 fick Boverket minde resurser specifikt för arkitekturpolitiken. Numera förvaltas uppgiften av Lennart Andersson, som Arkitektvärlden intervjuat tidigare.

– Gestaltning och arkitektur är en viktig fråga för både mig och för Boverket, men vi är samtidigt måna om att följa regeringens instruktion. De har varit tydliga med att man prioriterar ner arbetet med Gestaltad Livsmiljö och har avsatt mindre resurser för det arbetet i budgeten.

Anders Sjelvgrens förordnande som generaldirektör går alltså ut i sommar. Han lämnar samtidigt som ett antal andra profiler inom sektorn också går i pension eller lämnar för andra uppdrag: Byggherrarnas Tommy Lenberg, Byggföretagens Catharina Elmsäter-Svärd och Whites vd, Alexandra Hagen.

– Det kan vara både bra och dåligt att så många slutar samtidigt. Minnet försvinner. Men branschen behöver samtidigt en nytändning. Det kanske kan komma nu, säger han och skrattar.

Vem som tar över efter Anders Sjelvgren är inte klart och ett riksdagsval står för dörren, något som kan påverka utnämningen. Klart är dock att Anders Sjelvgren för egen del gör något annat i höst.

– Men jag känner mig hemma i samhällsbyggnadssektorn, så jag tror inte att jag växlar bana eller bransch. Och eftersom jag fyller 60 i år har jag absolut mer att ge.