Därför tar revideringen av kontrakten så lång tid

Branschens viktiga standardkontrakt, exempelvis AB, ABT och ABK har idag en stark ställning för att reglera ansvar och arbetsformer mellan byggherren och både entreprenörer och konsulter. Men de är gamla: AB är från 2004, ABT från 2006 och ABK från 2009.

Mycket har hänt på marknaden sedan dess och behovet av revidering av standardkontrakten har varit trängande under många år. År 2016 inleddes arbetet med en översyn av AB och ABT. När detta arbete är klart kan en revidering av ABK inledas.

Revideringen sker inom ramen för Byggandets Kontraktskommitté, BKK, med representanter från både beställarsidan, entreprenörer, installatörer och konsulter. Konsulternas representanter bevakar i detta arbete både ingenjörernas och arkitekternas intressen.

Oron för att revideringen tar för lång tid finns hos många. När glappet mellan moderna arbetssätt och föråldrade regelverk blir för stort blir avsteg och ständiga justeringar av standardavtalen allt vanligare, något som gör att den framförhandlade standarden inte längre har samma status och betydelse.

Ordförande för BKK är Rakel Frölich, till vardags förbundsjurist på Byggföretagen. Hon medger att revideringen tagit lång tid.

– Det finns förstås många faktorer som spelar in både i omvärlden och internt men att AB 04 och ABT 06 i stor utsträckning öppnar upp för tolkningar är en faktor. En annan är att BKK:s stadgar utgår från en konsensusprincip, det vill säga att alla i BKK:s styrelse har samma mandat att tycka till och opponera sig. Detta kan medföra utmaningar när det gäller formuleringen av nya bestämmelser, men konsensusprincipen är samtidigt en grundbult i de färdiga avtalens rejäla förankring i branschen och en förutsättning för en bred tillämpning, säger hon.

Ytterligare en aspekt till att det tagit extra lång tid på slutet är det stora intresset för resultatet av arbetet.

– Intresset för avtalen har också varit stort och vi har fått cirka 4000 remissynpunkter på de utkast som gick ut på remiss vilket naturligtvis tar tid att hantera.

För arkitektkontor och ingenjörer är AB och ABT viktiga, men minst lika viktigt är de kontrakt som fokuserar på de tidiga skedena: ABK. Arbetet med att anpassa dessa till dagens förutsättningar har alltså ännu inte påbörjats.

– Tyvärr har inte BKK kapacitet att hantera parallella processer. Så länge revideringen av AB 04 och ABT 06 pågår med osäker sluttid är det således svårt att sätta en starttid för en revidering av ABK, säger Rakel Frölich.

Men när väl en revidering av ABK kommer igång hoppas hon att det inte tar lika lång tid som arbetet avseende AB/ABT.

– Det tror och hoppas jag inte, inte minst på grund av att ABK är ett avtal med väsentligt färre bestämmelser. BKK kommer också kunna dra nytta av de erfarenheter vi har i ryggen från pågående revidering.

Med en föränderlig bransch, nya arbetssätt och möjligen också en ökad internationalisering kan de allt äldre standardkontrakten få konkurrens – både av helt specifika uppdragsanpassade kontrakt och eventuellt av internationella standardkontrakt. Exempelvis har branschorganisationen för teknikkonsulter, FIDIC, kontrakt som används på många håll i världen.

Rakel Frölich ser stora värden med dagens modell, där hela sektorn ställer sig bakom en balanserad avtalstext.

– Är upplevelsen att de avtal som finns på marknaden inte fungerar väl kommer branschen förstås se sig om efter bättre alternativ för sina entreprenader. Min bild är att AB 04 och ABT 06 fortfarande är de avtal som är vanligast förekommande i entreprenader i Sverige, men att nya och reviderade upplagor är önskvärda. Principiellt är jag övertygad om att allmänna bestämmelser framförhandlade av byggherrar, entreprenörer, installatörer och konsulter tillsammans inte bara har gynnat byggnation i Sverige bakåt utan även kommer att göra det framåt, säger hon.