Bengt Lindroos pris: Vattentornet i Varberg blev ett landmärke

Varbergs kommunala VA-bolag Vivab och Varbergs kommun var redan från början tydliga när arbetet med det nya vattentornet inleddes.

– De ville ha ett landmärke. Jag minns att vi blev lite överraskade av den tydligheten och visionen, säger Mattias Lind, som tillsammans med Per Hultcrantz varit ansvarig arkitekt på White Arkitekter.

Det var inte bara viljan från beställaren att skapa något som stack ut som var iögonfallande.

– Även volymen var en utmaning. Det nya vattentornet skulle rymma mer än fem gånger så mycket vatten som kommunens tidigare vattentorn.

Ytterligare en del i beställningen var att det nya tornet skulle byggas helt i betong och placeras på en kulle, nära E6 som går genom hela Halland.

– Det är ett känsligt kulturlandskap, men sedan tidigare fanns ju både radiostationen och världsarvet i Grimeton och även vindkraftsparker i nära anslutning. Det gjorde det möjligt att skapa en byggnad som på ytterligare ett sätt satte Varberg på kartan, säger Mattias Lind.

Det faktum att det var dricksvatten som skulle hanteras ställde också krav på byggnaden.

– Vi fick fundera en hel del på hur man hanterar vatten och hur de hålls rent. Vi lärde oss bland annat att utsträckta proportioner skapar fördelar.

White valde att kalla för ”Våga”, en referens både till vattnet i tornet, till Varbergs läge mot havet och till projektet i sig, och samtidigt en uppmaning att våga ta plats och bygga något storslaget. Vattentornet är 187 meter långt, står på nio pelare och har en iögonfallande, vågformad siluett.

White har i arbetet jobbat nära teknikkonsulterna på ELU. Och konstruktörerna har också haft en viktig roll med handlingar och underlag – en större del än det brukar vara i ett vanligt projekt.

– ELU köpte in på projektet direkt och samarbetet med dem har fungerat mycket bra under hela projektet. De hade även erfarenhet av vattentorn sedan innan, säger Per Hultcrantz.

Själva gjutningen av betongen skedde på plats, med skivor för att skapa släta ytor.

– Sedan finns det inte överdrivet många som är duktiga på att gjuta den här sortens konstruktioner i betong. Men Veidekke, som var entreprenör, och byggherren Vivab, tog uppgiften på allvar och hittade personer som tidigare jobbat med att bygga Ringhals kärnkraftverk som ligger i närheten. Där är ju också kraven mycket höga på betongkonstruktionerna, säger Per Hultcrantz.

Både Mattias Lind och Per Hultcrantz tror att det kommer att byggas ett antal nya vattentorn de kommande åren i Sverige.

– I tider av urbanisering behöver städerna också investera i sin infrastruktur och sina VA-system. Det gjordes för 130-140 år sedan och det gjordes på 1960-talet. Nu står många kommuner inför ett ökat behov av att modernisera både vatten och avlopp, säger Mattias Lind.