Artikel #6: Innovation kommer med stabila regelverk

När byggreglerna nu ändras hoppas optimisterna på en lång rad positiva förändringar. En sådan är att också öka innovationen i byggsektorn. Frågan är om just de ändrade reglerna leder till ökad innovation.

Kristian Widén är professor i innovationsvetenskap med fokus på byggproduktion vid Högskolan i Halmstad. Han är försiktig med att kommentera de specifika förändringarna som nu står för dörren. Däremot är han tydlig med att han inte stämmer in i den kör som ofta formerar sig, som hävdar att byggsektorn är konservativ.

– Dels är byggandet ofta väldigt långsiktigt, där dåliga innovationer kan ge resultat först efter många år. Dessutom mäter vi bara en liten del av byggsektorn. Det gör att vi inte kan jämföra byggsektorn med exempelvis bilbranschen. Det blir äpplen och päron, säger han.

När innovationsgraden i byggbranschen ska mätas handlar det som regel bara om entreprenörernas arbete, som ofta är projektorienterat och svårt att standardisera och industrialisera. Exempelvis inkluderas inte konsulternas arbete med planering och design. Det håller tillbaka själva måttet på innovation, jämfört med exempelvis Volvo.

– I Volvos fall har de ju ansvar för både design och produktion, men inte för verkstäderna. Det gör att jämförelserna mellan dessa verksamheter haltar.

Däremot händer det en hel del i andra delar av byggprocessen.

– Jag ser exempelvis massor av innovation hos materialleverantörerna, säger Kristian Widén.

Han köper heller inte argumentet att regelverk i sig skulle hindra innovation.

– Tvärt om finns det gott om tillfällen då regler har bidragit till innovation. Katalysatorerna i våra bilar är ett välkänt exempel. Men även i byggsektorn finns det exempel på hur regelverk kan bidra till innovationen, exempelvis krav på bättre inomhusklimat.

Därmed tror han inte att nya byggregler automatiskt leder till ökad innovation.

– Det som däremot är viktigt är att regelverken är stabila över tid och att de tolkas lika. Om kommun 1 och kommun 2 tolkar reglerna olika är det sannolikt dåligt för branschens intresse av att öka innovationen och satsa på nya produkter och lösningar, säger han.

Ett tydligt exempel på ryckighet kring regelverken var när solpanelerna började komma ut på marknaden och bidrag och regler hela tiden ändrades.

– Långsiktighet och förutsägbarhet är avgörande för att aktörerna i kedjan ska våga satsa på nya lösningar, säger han.

Och även om frågan gäller ”innovation” återkommer Kristian Widén till frågan om ”implementering” – att produkterna börjar användas i byggproduktionen. Det faktum att nya produkter presenteras på marknaden räcker inte för att branschen ska uppfattas som innovativ.

– Det är först när en ny produkt eller ny idé kommer på plats och kommer till konkret nytta som den på riktigt kan kallas för en innovation, säger han.

Mångfalden av aktörer inom byggbranschen – och uppdelningen på flera aktörer – kan eventuellt också vara ett hinder för innovation. Åter lockas man att jämföra med bilproducenter, som i större utsträckning äger värdekedjan. Men ambitionen att ta större grepp för att öka industrialiseringen av byggandet har ofta misslyckats, trots att många försökt.

– Det finns inte så mycket forskning på detta område, så vi vet inte exakt hur det förhåller sig, men vi har haft en liknande byggprocess väldigt länge. Det kanske finns ett skäl till att byggandet är organiserat på det här sättet, säger Kristian Widén.