MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Arkitekten behöver få ett tydligare mandat i byggprocessen

Från det historiska stadsarkivet I Köln. Det var viktigt att lösningen var tyst, för att skapa rätt atmosfär för både besökare och anställda. Produkterna är diskret inbyggda i byggnaden för att inte påverka arkitekturen. Foto: Swegon

Magnus Höij

Magnus Höij har varit journalist och bevakat IT, webb och modern kommunikation i många år. Han har även varit förbundsdirektör för Innovationsföretagen, branschorganisationen för arkitektkontor och teknikkonsulter. Nyfiken och framtidsinriktad med basen i Falun.

I svensk byggsektor är det inte de svaga länkarna som sätter käppar i hjulet. Det är de starka. Mikael Börjesson på Swegon efterlyser en revolution där arkitekten återtar makt från förvaltande särintressen.

Sverige behöver ge arkitekterna ett mer framträdande mandat. Det hävdar Mikael Börjesson på Swegon, en av de ledande aktörerna inom ventilation och inomhusklimat.

Han menar att dagens byggsektor hämmas av att många enskilda aktörer bara vill utveckla innovationen inom sitt eget segment, där ingen riktigt tar helhetsansvaret.

– Jag upplever att ledarskapet i ett byggprojekt är mycket tydligare i andra länder i Europa. Arkitekterna har ett mycket närmare förhållande till byggherren, vilket innebär att visionen från arkitekten också slår igenom mycket tydligare i det färdiga projektet.

Han menar att kedjan i Sverige är starkare, men att det på minst två sätt leder till problem. Dels tappas ledarskapet i de tidiga skedena, dels hämmas innovationen av att varje aktör bara löser sin uppgift och ser i mindre utsträckning till helheten.

– Swegon vill bidra till utvecklingen, men vi sliter vårt hår. Vi hittar inte nycklarna till att låsa upp innovationsmöjligheterna, säger Mikael Börjesson.

Mikael Börjesson, Swegon

Han vill gärna se att arkitekterna ges möjlighet att i större utsträckning påverka byggprocessen.

– Jag upplever att det allt för sällan är arkitekten påverkar kravställandet på de områden där vi kan bidra. Det är synd, eftersom den tekniska innovationen har så mycket att erbjuda till byggsektorn inom till exempel inom hållbarhet och cirkularitet. Dagens byggindustri använder inte de många möjligheter som materialleverantörerna erbjuder.

Men det handlar väldigt sällan om att arkitekterna som han möter är ointresserade av att lära sig nytt eller är nöjda med gamla arbetssätt. Tvärt om. De allra flesta är mycket nyfikna och vill lära sig mer.

– Jag tror att det handlar om ett systemfel, och ett avstånd mellan de tidiga skedena och byggherrarna.

Ett av de problem som han ser handlar om att några få, starka aktörer längre ner i kedjan bevakar sina positioner och har en för stark påverkan på hela byggprocessen.

– Det blir inte den svagaste länken som hindrar utvecklingen, utan den starkaste.

Han menar att vi har ett system där de starkaste länkarna – de stora aktörerna som bevakar sina invanda processer – har blivit utvecklingens största hinder. Genom att låsa in projekt i traditionella lösningar för tidigt, stängs dörren för den tekniska innovation som faktiskt finns här och nu.

Han skulle önska fler mötesplatser mellan arkitekter och olika materialleverantörer för att både tänka tillsammans och kunna visa på nya möjligheter som redan idag erbjuds på marknaden.

– Vi skulle gärna vilja både inspirera, utbilda och utmana. Tyvärr får vi sällan tillfälle att vara med i sådana sammanhang, där de större utvecklingsmöjligheterna diskuteras, säger Mikael Börjesson.

I hans värld handlar det delvis om helt nya idéer, men ännu mer att använda det som redan finns på marknaden.

– Det handlar väldigt sällan om att testa helt oprövad teknik. Det är inte tal om att experimentera med okända leverantörer. De stora leverantörerna har redan idag väldigt höga krav på kvalitet och tar stort ansvar. Ändå används inte moderna lösningar, utan man faller tillbaka på traditionella produkter och tjänster.

Däremot skulle en tätare dialog mellan arkitekter och byggherrar kunna bidra till att både funktion och form kan utvecklas.

– Vi har en tätare dialog med arkitekterna i Tyskland. Där kan vi anpassa vårt erbjudande och våra lösningar redan i ett tidigt skede. Tyvärr är det inte så i Sverige, vilket leder till att många färdiga projekt får ganska stora och klumpiga ventilationslösningar.

Mikael Börjesson ser fler skäl till att närma sig arkitekterna.

– Vi är ju många som vill driva på arbetet med hållbarhet och cirkularitet. Och där vet vi att arkitekterna är en väldigt viktig kraft. Där har vi på Swegon samma ambition och mål.

Swegon som företag har en industriell logik i sin egen process, men levererar tjänster till byggsektorn. Han kan därför överblicka både innovationskraften i båda dessa världar. Med en ny satsning, ”Future solutions”, vill företaget ytterligare undersöka nya möjligheter, bortom de som finns idag.

Från det historiska stadsarkivet I Köln. Det var viktigt att lösningen var tyst, för att skapa rätt atmosfär för både besökare och anställda. Produkterna är diskret inbyggda i byggnaden för att inte påverka arkitekturen. Foto: Swegon

– Vi vill vara lyhörda för hur framtidens tekniska installationer ser ut. Det kan innebära både nya alternativa lösningar, nya konkurrenter och nya affärsmodeller.

Han är medveten om att det kan medföra en del utmaningar för det egna företaget.

– Men vi vill också vara förberedda, när nästa trend kommer. Om någon kommer på ett nytt sätt, som ersätter vårt erbjudande, vill vi ha koll på det, säger Mikael Börjesson.

En av trenderna för både produktleverantörer och för hela byggsektorn är självfallet AI. Mikael Börjesson är övertygad om att AI kommer att mycket stor påverkan på hela branschen.

– Vi testar redan idag hur vi kan använda AI för att bättre förstå och optimera ventilation och hur luften rör sig i en byggnad. Men det kan också få konsekvenser i hur vi jobbar och hur vi designar våra produkter. Vi vet ännu inte hur det slutar, men vi tror att inomhusklimatet kan revolutioneras, säger Mikael Börjesson.

Dessa möjligheter hade kommit ännu mer till sin rätt om de hade inkluderat arkitekternas perspektiv. Ytterligare ett skäl till att arkitekterna kan ta större plats i hela kedjan.

Läs mer