Garnisonen fyller 50 år!
”Vi sa aldrig att det skulle vara vackert när vi ritade. Det skulle vara riktigt. Riktigt ur beställarens synpunkt” berättar arkitekt Tage Hertzell i en intervju i Tidskriften Betong nr 3 2012.
Text: Roger Andersson Foto: Boel Ferm
Beställare var BS, Byggnadsstyrelsen, som ville ha 3 600 arbetsplatser. Det innebar Norra Europas största kontorshus. BS idé var en kontorsbygglåda, ett prefabricerat byggsätt där varaktiga, byggnadsknutna delar skulle särskiljas från föränderliga, ”verksamhetsknutna”.
-Allt föll på plats över en helg. Det blev ett rutnät med TT-kassetter på 9,6 gånger 7,2 meter, säger Tage Hertzell vidare i Tidskriften Betong.
Kassetter vilar på kanter på balkarna för att få tunnare bjälklag än vanliga TT-kassetter.
-Det har små fasningar, men jag hade föredragit skarpa hörn, även om de blir skörare. Med det är ändå bra, nu upplevs de som ytor istället för volymer, säger Tage Hertzell.
Konstnären Gösta Wallmark har jobbat med allt som är utbytbart. En böljande gul vägg på 39 meter har fått ta plats på ett ställe, här fick Gösta göra vad han ville.
Tage Hertzell ville inte ha en konstlad fasad som upplevs estetiskt annorlunda än vad huset är. ”Det är en generell anläggning och att göra en låtsad funktionell uppdelning i fasaden kändes onaturligt.”
Medier som SvD, Radio Stockholm och Aftonbladet har alla haft med Garnisonen som nominerad till Stockholms fulaste byggnad.
Tage Hertzell tycker inte det är så förvånande, det är ett annorlunda hus. ”En del tycker det är enformigt, men jag tycker det är enhetligt.”
Den långa byggnadskroppen har 289 likadana fönster i rad mot Karlavägen och var huset orsakade införandet av flextid. Det utbröt nämligen kaos när tusentals anställda skulle börja och sluta sin arbetsdag vid samma tidpunkt. Tunnelbanan kunde inte heller transportera så mycket folk under så kort tid.
Peter Celsing sa en gång att man borde hälla en hink färg över fasaden och låta den rinna ner på något ställe.
”Så gjorde Gert Wingårdh på Ericssons kontor i Kista, men så skicklig är inte jag”, säger Tage Hertzell.
Läs mer
HSB Living Lab tar kampen för en hållbar inomhusvärme
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Kinesisk forskning om lera och cement
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Bambu hellre än betong
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.