Blomsterkiosken gästspelar på Örebro Teater
Sand, cement, arbetare och rödvin på scenen.
Hur mycket kropp osar en betongblandare? Hur fåordig kan en arkitekt-man bli? Är brutalistiska hus fina eller fula? Frågorna är många i föreställningen Blomsterkiosken som gästspelar på Örebro Teater 23–24 november. Tillsammans med arkitekten och konstnären Petra Gipp och kompositören Foad Arbabi navigerar pjäsens skaparen Lise Rosell i brutalismens mästare Sigurd Lewerentz stränga arkitekturporriga universum, bland sand, cement, arbetare och rödvin.
Enligt Lisen Rosell är Blomsterkiosken ett lustfyllt och sårbart utforskande av en trasig mor- och dotterrelation och deras vingliga väg till trevande samtal. Något som aldrig hade aldrig hänt om det inte vore för en provocerande rå blomsterkiosk och dess skapare.
– Arbetet med Blomsterkiosken var ett känslomässigt högriskprojekt från start. Min mamma och jag hade brutit kontakten helt med varandra. Men så en dag sträckte hon ut ett litet prövande finger. Hon hade släktforskat och upptäckt att vi är släkt med arkitekten Sigurd Lewerentz. I vår familj var det arbetarklass så långt ögat nådde. Att en världsberömd arkitekt fanns i släkten blev en otippad start på en omtumlande relationell resa. För att inte riva upp gamla sår och inte backa ur, så var det tvunget att bli ett konstprojekt och här är vi nu, säger hon.
På scenen får Lisen Rosell sällskap av en betongblandare och en stor skulptur signerad Petra Gipp.
– Jag är otroligt pirrig och glad att få gästspela på Örebro Teater. När jag var 16 år så jobbade jag där som barnstatist i En julsaga. Och nu får jag möjlighet att komma tillbaka med ett eget verk, fortsätter hon.
Rikard Lekander är konstnärlig ledare på Örebro Teater:
– Lisen Rosell är en av Scenkonstsveriges mest intressanta och innovativa konstnärer och jag är glad och stolt över att föreställningen Blomsterkiosken nu gästar oss på Örebro Teater.
I Skellefteå har Heimstaden inlett ett pilotprojekt om att effektivisera snöskottningen på hustak med hjälp av robotiserad snöslunga. Ett arbete som normalt sett är både kostsamt, tidskrävande och riskfyllt. Även på vägarna testas nya innovativa grepp för att hantera snö.
En ny era av förbindelser mellan Stockholm och Lidingö inleddes när Lilla Lidingöbron stod färdig. Med sin eleganta design och smarta konstruktionslösningar har bron blivit ett landmärke, en vital länk för både kollektivtrafik och hållbart resande. Men vägen till den nya bron var lång, kantad av tekniska utmaningar och miljömässiga överväganden. Samtliga foton av Lasse Ohlsson för Knight Architects.
Åsa ”Betongbruden” Karlström berättar denna vecka om drömbetong och överklassynglingar på Sturecompagniet, när hon återvänder till Stureplan.