En bronskalligrafi av Larry Bell har tagit plats på en Popos i San Francisco.
San Franciso beslutade 1985 om ett enprocentsmål som gäller alla som vill uppföra nya byggnader i ett avgränsat område i affärs- och finansdistriktet downtown. Sedan dess måste en procent av byggkostnaden läggas på konstnärlig utsmyckning och tillgängliga platser.
Konceptet Popos fick uppmärksamhet i USA under mitten av 1900-talet. Som svar på oro över förlusten av offentliga utrymmen mitt i snabb urbanisering och kommersiell utveckling började städer som New York och San Francisco genomföra lagar som krävde att privatägda men offentligt tillgängliga områden skulle skapas inom nya utvecklingar.
Konstverket “Love” av den lokala konstnären Laura Kimpton
Medan tidiga Popos ofta var enkla torg eller atrier är samtida versioner mer varierade och innovativa, med inslag som konstinstallationer, rekreationsanläggningar och hållbara designfunktioner.
Många städer runt om i världen har omfamnat Popokonceptet och integrerat det i sin urbana struktur. I New York City fungerar till exempel ikoniska platser som Elevated Acre i Lower Manhattan och atriet vid Citigroup Center som populära destinationer för arbetare och turister. På liknande sätt har San Francisco ett antal Popos, inklusive takträdgården vid Transamerica Pyramid och torget vid One Maritime Plaza. Internationellt har städer som London, Tokyo och Singapore också omfamnat Poposmodellen.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.